När ängeln kom, del 4 -Männen från öst och Herodes rädsla.

Del 1 kan du läsa här! -När Miriam fick besök.
Del 2 kan du läsa här! -Besöket hos Elisabeth och Josefs reaktion.
Del 3 kan du läsa här! -Miraklet i Betlehem under Lövhyddohögtiden.
Del 5 kan du läsa här! -Resan till Egypten.
Del 6 kan du läsa här! -Miriams tårar vänds från sorg till glädje.

shepherds-christs-birth-copy
”Titta, precis som Daniel sagt…. Hans kod kan nu gått i fullbordan!”

En stjärnklar kväll på andra sidan Eufrat, som var den samförstådda gränsen mellan Romarna och Partien, där den store porfeten Daniel hade varit statsminister i runda 60 år under tre kungar, var det bråda dagar.
De vise i Partien, de kaldeiska stjärntydarna, som mångt och mycket bestod av Leviter som flyttade med majoriteten av de tio stammarna från norra Israel innan Assyrien invaderade regionen och tog med de 27 000 som var kvar av folket, förde spända samtal.

Nämligen, stjärnorna Tzadik(8) och Melech (9) kom samman på stjärnhimlen och blivit en stjärna, mitt i stjärntecknet Lejonets framben(10).

De rusade in till sin chef, som satt och överlade den kungliga börden att tillsätta regenter i stormakten. Och nu med dunkande hjärtan och andan i halsen hade de något stort att berätta….

fullsizerender
Det blev som vi trodde”, flämtade de. ”Precis som Guds son Adam (11) som enligt vår tradition föddes under Yom Teruah, nyår, så har nu i samband till Sukkot stjärnan ‘Melkisedik'(12) tänts”.
Daniels kod kan nu ha fått en fullbordan”, sa en annan.
”Han hade rätt”, sa en tredje.

Intensiva resonemang hade hållits den senaste tiden kring Daniels text om de 69 ”shevaim”, sjuorna, och den smorde prinsen som skulle framträda. De hade varit överens innan att om stjärnorna hade fallit på plats nu, 483 år efter ”Daniels kod”, ja då skulle de ta med skatten Daniel testamenterat åt honom.

Från generation till generation hade denna hemlighet bevarats bland de vise som var kvar från Judah hus som blivit bortförd i fångenskapen tillsammans med Daniel.
Daniel hade säkrat upp sin rikedom han hade införskaffat sig och hade ingått avtal med sällskapet som valt att stanna kvar efter det att dörrarna åter öppnats i Israel.
Efter det att ängeln Gabriel hade visat honom tiden då Kung Messias skulle födas, hade budskapet förseglats. Men kunskapen att tyda  instruktionerna och berättelserna i stjärnorna hade förmedlats vidare.

Förberedelserna inleddes för den stora resan till Judas huvudstad Jerusalem där Roms handplockade representant och marionettdocka till regent styrde med järnhand.
Varesig folket i landet eller regenter utanför Roms riket hade mycket till övers för honom som regent i den Heliga Gudens Stad.
Särskilt inte efter den senaste invasionen med en armé på 113 tusen soldater som Marcus Antonius hade överraskat dem med. Men han fick vad han tålde och led ett förödande nederlag. Sedan dess hade en sorts tydlig fred utlysts.

magi_tissot868x600

Men nu, nu verkar en ny kandidat till Israels Konung ha fötts, från Juda stam dessutom. Precis som Skriften sagt.
En äkta börd enligt profetiorna”, konstaterades medan man förväntansfullt packade i ordning Daniels kungliga gåva i form av guld, myrra och rökelse… och så vakterna såklart.
Det skulle nämligen bli ett extra stort säkerhetssällskap den här gången. Normalt brukade man ha runt tio tusen soldater när man for upp till templet med de årliga offergåvorna. Men nu, delegationen med denna kungliga gåva, var man tvungen att åtminstone dubbla säkerheten. Alla kände till rövarbanden som strök längs med denna huvudhandelsrutt upp till Jerusalem.

Ett par månader senare vaknade Jerusalems invånare till en mäktig syn. På kullarna österut hade det under natten byggts upp ett enormt läger.
Herodes säkerhetsvakter rusade in och väckte kungen. Medan han stirrade med kisande ögon mot soluppgången, blev han alldeles kall.
Inte heller han hade glömt Roms attack mot Partien för dryga 30 år sedan. Var nu detta en offensiv hämndattack? Inte heller kriget för 50 år sedan hade lämnat hans minne.

Vad vill dom”, frågade han?
Vi vet inte än. Men det är några på väg hitåt”, konstaterade vakten. ”Hur skall vi ta emot dom?
”Cesars order är tydliga”, sa Herodes tungt. ”Inget bråk!” Herodes ville inte äventyra sin titel som kung i landet, som han ändå personligen tyckte han var värd.
När kungen tog emot kortegen frågade han: ”Vad bringar denna ära?”, harklade han ur sig.
Vi söker efter judarnas nyfödde konung. Vi har kommit för att hylla och visa honom vördnad. Kan du visa oss till honom?” De berättade om stjärnorna som berättar om hur Israels stora konung skall födas och nu hade hans stjärna tänts.
Herodes blev ännu mer illa till mods. Om det var något som han hatade, så var det just hotet om hans tron. Inte ens hans son var värd den just nu.
Han blev förskräckt och hela hovet med honom.
Herodes visste mycket väl auktoriteten dessa män hade och kunskapen de besitter om blodsätterna.
De hade regerat över Jerusalem med omnejd tidigare, innan Romarna. Han visste också att många invånare i landet hade hellre sett Partiskt styre och Rom avlägsna sig öster ut.

Han ursäktade sig en liten stund.
Här, sa han. Ät och vila lite så återkommer jag strax”.

Han samlade sina lärda män i salen bredvid.
Nå mina vänner sa han lugnt innan han ilsknade till i all rädsla och känslosvall.
Vad betyder detta!”, röt han till de skriftlärda han blixtinkallat.
Jo, svarade de. Med tanke på vem det nu är som är här, högt ärade kung”, tog en av dem till orda.
Han pausade. Herodes blev allt rödare i ansikten och började ana vart detta nu bar hän.
Alltså…”, fortsatte han. ”Det är ju våra forna bröder från Israels hus. Ni vet de tio stammarna från norra riket.
Kungen slog näven i bordet och skrek: ”Jag veeeet vem dessa tokar är. Kom till saken
En av prästerna skyndade sig och sa:
Profeterna säger att en furste skall utgå från Betlehem som skall vara en herde för mitt folk Israel. Vår fader Jakob talade över sin son Juda en välsignelse och sa: ”Spiran skall inte vika från Juda, inte härskarstaven från mellan hans fötter, förrän Shiloh kommer(10) och folken blir honom lydiga’. Och Shilo har allitd varit den vi väntat på.”
”Jaha, och vad säger era berättelser mer då?”
”Han skall födas i Betlehem.”

Han smög tillbaka ut till sina gäster. Hans känslor hade inte svalnat. Snarare tvärt om. Han visste fortfarande inte om han kunde lita på dem.
Hur skulle han ta detta vidare? Hans trohet var till Rom, som tillsatt honom. Inte till dessa fånar och särskilt inte till något annat trams om berättelser i stjärnonra och från deras Torarulle.
I hemlighet sa han till dem:
Säg mig, när såg ni den där stjärnan? Hur såg den ut och var uppenbarade den sig?
Han lade ihop ett plus ett och berättade för dem att Skriften påpekar att den där rättfärdige konungen borde komma från Betlehem. Han skickade dem dit samtidigt som han smed en lömsk plan. Han var ju nu glad över att de ändå hade kommit på ett fredligt ärende… Men nu hade han ändå fått ett nytt bekymmer…
Den där bebisen orsakar alldeles för mycket oro för mig”, tänkte han för sig själv.
Gör så här vänner,” sa han med ett ansträngt karismatiskt leende. ”Kom tillbaks när ni hittat gossen och berätta var han finns… så även jag kan åka och visa honom den vördnad en kung bör få.
Och se, en himmelsk budbärare uppenbarade sig som en ljusgestalt som visade dem vägen till där Yeshua fanns. De uppfylldes av en stor glädje och kunde skaka av sig det märkliga mötet med Herodes.

Karavanen följde den himmelska vägvisaren och fann Josef och Miriam med sin lilla pojk i Betlehem. De hade stannat kvar bland sina släktningar och bosatt sig i Betlehem. Yeshua hade nu blivit två år och tittade med spänning på det stora följet som hade anlänt staden. Så många kameler och hästar hade han aldrig skådat på en gång. Ingen i staden hade sett så många soldater på besök heller. Dessa mäktiga Kaldeiska män bugade sig allihop för pojken och visade honom en kunglig vördnad.
Desstom fick föräldrarna närmare en chock när de fick reda på gåvan. De började berätta om Daniel, hur han i 60 år hade tjänat tre regenter och berättade om hur hans profetior om den kommande konungen hade fått sin bekräftelse och uppfyllelse genom summan av stjärnornas budskap. Anledningen till detta stora entorage med soldaterna var den enorma gåva som Daniel hade samlat på sig.
”Ni förstår”, berättades det för Miriam och Josef. ”Daniel hade ingen arvinge och efter mötet med ängeln Gabriel bestämde han sig för att ge sitt arv till Israels utvalda Konung.”

Josef höll på att svimma.

Efter detta möte med familjen och pojken var det dags att bege sig hemåt igen. Just när de var påväg att lämna Betlhem visade sig Herren för delegationen som avslöjade Herodes baktankar.
”Vi gör så här, vå går öster om Jerusalem, genom dalen via Jeriko. Vi följer floden norr ut”.
Chefen för vakterna steg in i tältet och ville växla någora ord med karavanens ledare.
”Jag har bestämt att jag och 100 av mina män stannar kvar en tid för att säkra upp allt med skatten och säkerheten för barnet med familj. Nu när vi hörde om Herodes planer tror vi det är en bra idé”.
”Ok, vi ger oss av inom en timme.”

De tog därefter en annan väg hem, tillbaka till sina trakter på andra sidan Eufrat.

Miriam såg de mäktiga männen försvinna i dammet efter de ståtliga raden av hästar och lastkameler.

Hon satt kvar och tänkte på när allt började, den där kvällen under en Chanukkah då Gabriel kom med budskapet om den lille pojken som nu sprang omkring i huset.

Hon tänkte på hennes funderingar hon hade då, om hur det lilla barnet skulle kunna regera över hela Jakobs hus och sitta på Davids tron.
Men nu, efter detta mötet såg hon det klart. Hennes mäktiga Gud hade inte tappat bort syskonstammarna.
De flesta av oss kanske inte känner igen dom bara…”, sa hon och plockade upp sin lilla pojke i sin famn och fortsatte som om han förstod, ”Som profeten säger om det återförenade Israel…

Hon tänkte bland annat på frågan som Abrahams barnbarn, Jakob, eller Israel som han då hette, ställde till sin Josef när han kom med Efraim och Manasse.
”Vem är dessa?” hade han sagt när han skulle välsigna och inympa dem och ge dem stamstatus och medborgarskap i Israel.
Som om han inte visste vem det var? Miriam hade alltid tyckt det var lite konstigt… eftersom det ändå var han som hade bett Josef hämta dem…
”Kanske det nu var så… att det var profetiskt? Kanske kommer vi inte att känna igen dem… med sina konstiga attribut, språk och kläder”, tänkte hon för sig själv medan hon betraktade sitt märkliga och mäktiga barn som lekte att han satt på en av hästarna som försvann i horisonten.
”Dessutom var ju avkomman i Josefs Hus inte enbart av Hebreisk börd”, fortsatte hon att tänka. ”Mamman var ju från nationerna… Precis som många av dessa män som kom för att hylla sin konumng.

Hon ställde sig upp, lyfte upp sitt lilla barn mot skyn och dansade runt med honom och började nynna på orden från Skriften hon citerade: ”Med en evig kärlek har du älskat oss, därför låter du din nåd förbliva över oss. Du skall samla oss från norr, från alla världens hörn…
Hon stannade upp, satte sig på huk och ställde pojken framför sig innan hon fortsatte från verserna: ”Jubla i glädje över Jakob, höj fröjderop över honom som är den främste bland folken. Brist ut i lovsång och säg: ”Yeshua/Fräls, HERRE, ditt folk…

 

7) Tzadik är Jupiters ursprungsnamn och betyder rättfärdig
8) Melech är konungens stjärna
9) MelechTzadik bildar ”Melkisedik” som är Messias prästadöme
10) 1 Mos 49:10 Ordet Shilo är en referens till Messias

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: