Jag kan inte undgår att dra parallellen.
Både KD och kyrkan är i någon form av kris.
Både ekonomiskt och medlemsmässigt.
KD
Här är expressen.
Senast såg vi GPs artikel här som visar hur KD vekar ignorera gräsrötterna.
Man omger sig med styrelser som går någon stark ledares ärenden och gräsrötter känner sig överkörda.
Uppenbart är att man inte har med sig gräsrötterna och folket längre. Många är med av slentrian, men faller ur till slut.
Resultatet: Man bryr sig inte längre och lämnar engagemanget.
Kyrkan
Senast i helgen satt jag i en kyrka och hörde på hur predikan handlade om att man skulle arbeta. Som ett brev på posten kom även uppmaningen, om än ödmjukt, att engagera sig mer i kyrkan.
Inte långt därefter talade orföranden hur man offrar allt mindre och ”antingen får vi höja fikapriset och dra ner på personalen, eller så får vi offra mer!”
Skulle man säga till någon i ledningen att ”ni har inte gräsrötterna med er”, skulle de förnekas och man skulle känna sig förolämpad. Man har ju frågat och bjudit in till samtal… osv. Man har öppna demokratiska möten... (men dom vet alla går att manipulera…)osv.
Visst har man det på olika sätt. –Men vem vågar säga något till dom???
Ledningar, styrelser och pastorer/präster inser inte hur klimatet och kulturen är på kyrkgolvet.
Men hur kan man hävda det?
Jo, men titta bara på resultatet: hur offrandet är och hur få procentuellt som engagerar sig. Hur medlemsstatistiker sjunker.
Det är ju där verkligheten kommer ifatt och visar sig –till slut.
Uppdaterat!
Och här kom ännu en artikel från Dagen…
Görs budget utan medlemmars medhåll?
Drar ledarskap och bänkfolk inte jämt?
Varför har jag en känsla att detta kommer bli allt vanligare???
Isaskar 
19 oktober, 2010 kl. 11:01 |
var finns plats för gamla, sjuka, den fattige, flyktingen, uteliggaren m.fl. i
kyrkan och hos Kd?
Alla har nog med sitt, och ”det är inte mitt problem”…
Jesus älskar alla barnen, och barnen ska älska varandra enligt Hans bud
Kann vi inte vara till Välsignelse, så kan vi inte räkna med att Välsignelse kommer oss till del, varen i det ena eller andra sammanhanget…..
19 oktober, 2010 kl. 15:37 |
Gunnel,
”Kann vi inte vara till Välsignelse, så kan vi inte räkna med att Välsignelse kommer oss till del, varen i det ena eller andra sammanhanget….”
-Det ligger mycket i detta.
Det är olyckligt med grupperingar i ”kristna sammanhang” där många känner sig utanför och där det inte räcker med min tro som förenande faktor…
19 oktober, 2010 kl. 18:45 |
Jag vet att det inte fungerar med att det var bättre förr eftersom tiderna förändras och vi med den.
Vilken nytta fyller ett ”kristet” parti om dess viktigaste uppgift är att stötta partier som säger att vi har inte råd att betala den skatt som erfodras för att alla skall ha det gott i vårt land. Kristna lämnar statskyrkan enbart av ren och skär girighet – får behålla lite mera efter skatt.
För många år sedan var jag med mina barn, som då var små, på friluftsgudstjänst och pastorn talade om att man inte kunde vara utan Jesus en sekund i sitt liv. Då hör man min då sjuårige son säga ”jo men en kvart skall man väl klara”. Några fniss hörs och pastorn fortsätter. Berättelsen hade kunnat sluta där men det alvarliga i det hela är inte att min son inte förstod utan det är att vuxna bekännande kristna i dag vill leva både i och av världen.
Vi behöver inte församlingen idag för vi har engagerat oss i så många andra föreningar och vi lider ingen ekonomisk nöd utan det största problemet vi har är att grannen har ett nyare kök än oss. Det är inte bara de unga och medelålders som tappat tron på församlingen och kapellet som den krets och plats där man växer som kristen. Min gamla mor sa på sin ålders höst när en församlingsmedlem sökte upp henne och frågade varför hon inte gick till kyrkan längre: ”Jag har redan hört alla predikningar.”
19 oktober, 2010 kl. 19:04 |
Hmmm…
”Det är inte bara de unga och medelålders som tappat tron på församlingen och kapellet som den krets och plats där man växer som kristen. ”
-Inte bara det, utan även kyrkan har tappat tron på kapellet. För några år sedan gick ju svenska kyrkan in under organisationer som förbjöd ”kapellet”.
Historiskt så stod svenska kyrkans mission på tre ben: klassrum, kapell och sjukstuga.
Nu är det bara klassrum och sjukstuga kvar.
””Jag har redan hört alla predikningar.””
-Den är tragisk… och tyvärr allt för sann… är man lite bevandrad i kristna böcker så känner många igen varifrån predikanten hämtat sina tankebanor…
Men, jag tror det är så att man inte vill att man skall ”gå för djupt” på möten… och då är det ju så att det är svårt att komma med något som inte upprepats.
Man kan ju inte få både och…
20 oktober, 2010 kl. 05:24 |
Ja, de har nog i många fall samma problem… Det som lockar människor är oftast en åsikt eller ett budskap. Att göra något så slätstruket som predikningarna i kyrkan eller till viss del KD:s politiska åsikter lockar ju ingen snarare skrämmer. Ett parti måste brinna för något, inte bara vända kappan för vinden och försöka se vad väljarna vill. Man har väl ett parti för att man vill föra fram en åsikt, inte bara för att jaga röster väl!? Sen vill man väl naturligtvis ha röster, men det får inte bli för slätstruket.
I kyrkans predikostolar är det mer konfirmationsnivå på predikningarna än djupdykningar i bibeln och jag tror att det på sikt urvattnar kyrkan. Får man ingen föda svälter man ju till slut ihjäl och söker mat någon annan stans. Kyrkans budskap behöver bli mer tydligt bibliskt och lyftas i väg från den mer och mer filosofiska inriktning som det nu blivit! Och att jaga pengar skapar bara obehag. Självklart behöver det komma in pengar, vart ifrån ska pastorerna annars få sina löner, men det blir jobbigt när människorna skruvar sig i bänkarna för att man obekväm med situationen. Det finns inget som engagerar folk mer med både tid och pengar än en ombyggnation av kyrkan, det är sorgligt! Tänk om allt det engagemanget kunde läggas på att studera bibeln och faktiskt vittna för andra, vilken väckelse vi förhoppningsvis skulle få!
Håller med Gunnel, till viss del har man redan hört alla predikningar…
20 oktober, 2010 kl. 08:20 |
”Ett parti måste brinna för något, inte bara vända kappan för vinden och försöka se vad väljarna vill.”
-Problemet med KD är ju att de gjort tvärt om. De har inte lyssnat på sina väljare, som nu lämnar.
Om man får tro GP, så är pekar en anledning på att man stöter ut det kristna inslaget… Igår kunde man även läsa i pressen att ett nytt namnförslag diskuteras… Ordet ”Krist” hänger nog löst…. vilket på ett sätt vore mer ärligt… fast det är ju tråkigt om det inte finns något parti som öppet bygger på Biblisk grund i vårt land…
”Självklart behöver det komma in pengar, vart ifrån ska pastorerna annars få sina löner…”
-Ett sätt är ju att ha Paulus som förebild… Han jobbade själv, och predikade sen.
Annars ser vi i NT hur pengarna kom in automatiskt när Anden griper tag i människorna. Brinner folket för den lokala församlingen och drar ledarskap och bänkfolk åt samma håll… så är det sällan problem vare sig struktur eller pengamässigt.
20 oktober, 2010 kl. 15:50
Ja, jag var nog lite otydlig i vad jag menar med att kd bara ser till vad väljarna vill. Då menar jag inte de väljarna som kd hade från början, utan alla de väljarna som de jagat tillsammans med alliansen. Hade man stått lite mer fast vid vad man från början hade som vision och partiideologi kanske väljarna fortfarande hade varit kvar!
Paulus är en bra förebild!
20 oktober, 2010 kl. 16:00 |
Annica,
”Hade man stått lite mer fast vid vad man från början hade som vision och partiideologi kanske väljarna fortfarande hade varit kvar!”
–ja någonstans har de i alla fall tagit vägen…
”Paulus är en bra förebild!”
–På mååånga sätt!!!