The reason for the season

På tal om att skolor allt mer struntar i och inte bryr sig om kyrkan eller krubbor när det kommer till juletider…

I gårdagens Svenska Dagbladet hittade jag den här lilla jul-annonsen från Historiska Museet…


Ingen Jesus eller krubba där heller…

Absolut inget jag förespråkar… men dock konstaterar att julen har starkare kopplingar till andra saker än Bibeln…

…och tycker det är smått naivt att kyrkan så envist anstränger sig så för att hålla fast vid något man ockuperat… och blir upprörd när andra inte spelar med
Det är ju trots allt bara kyrkan själv, när allt kommer omkring, som intalar sig och tror att Jesus föddes på julafton, eller juldagen om man bor där firandet är den 25:e…

11 svar to “The reason for the season”

  1. margalit Says:

    Det är många ”olika” som firar runt juletid Isaskar. Och i tiden ligger att återuppväcka de gamla gudarna. Så ock på offentliga platser i samhället.

    Den fornnordiska julen

    Julblot, jólablót eller midvinterblot, julofferfest, är en högtid i fornnordisk religion. Den exakta tidpunkten för blotet är omstritt. En del menar att det hölls vid vintersolståndet i slutet på december, (21 dec) medan andra menar att det snarast var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla 14 januari. Jul (fornnordiska jol) är benämning på den nordiska förkristna midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller ”midvinterblot”. Julblot eller midvinterblot firades vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet, då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen. Julens speciella gud var Jólner, som är ett av Odens många namn.

    Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs ”dricka jul”. Julblot är den högtidligaste offerfesten. Vid julblotet gör man offer, blot, för att få gudarnas välsignelse över den groende grödan. Julblotet integrerades i den kristna julen.

    Den persiska guden Mitras födelsedag

    I antikens Persien dyrkades solguden Mitra vid sidan om högguden Ahura Mazda. Genom kulturella kontakter spreds Mitradyrkan till Romarriket där gudsgestalten fick namnet Mithras. I dagens Iran firas Mitras födelsedag den 21 december i samband med den iranska midvinterfesten Shab-e Yalda. I samband med kristendomens spridning i Rom kan persiska traditioner ha influerat tidsbestämmelsen för firandet av Jesus födelse.

    Sol Invictus

    Kristus som Sol Invictus. Sol Invictus, latin ”Den obesegrade solen”, var en romersk religion, tillägnad solguden Elagabalus Sol Invictus (jämför gudomen Baal). Romarna höll en festival den 25 december som de kallade Dies Natalis Solis Invicti, ”den obesegrade solens födelsedag”. På 300-talet byttes högtiden ut mot firandet av Jesu födelse och blev således en kristen högtid, julen.

    Saturnaliefesten

    I Rom under antiken firades i december en fest till guden Saturnus ära, Saturnaliefesten (lat. Saturnalia). Då bytte slavar och herrar roller, man gav varandra presenter och en uppsluppen stämning rådde.

    Kristen anpassning

    Jesu födelse, målning av den nederländske konstnären Gerrit van Honthorst (1590/1592 – 1596).Jul kallas på nordiska språk samt finska och estniska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse den 25 december (ett datum som saknar grund i evangelierna, men som valdes av romarna på 300-talet, i samband med kampen mot hedendomen).

    Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.

    Liberius fastställde datum för juldagen till den 25 december år 354. Enligt en gammal tolkning av 1 Mos. skapades världen vid vårdagjämningen. Den 25 mars betraktades alltså som Marie bebådelsedag och Kristi födelse beräknades till nio månader därefter, 25 december. Firandet av Jesus födelse ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter. Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

    Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse. Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton.
    In.wp. Marga

    • isaskar Says:

      Vad skönt att man inte måste beblanda sig med allt det där, bara för att tror på Jesus…

      Det var förresten en otroligt rejäl genomgång!🙂

      • margalit Says:

        (sg) lika bra att ta med alltihop Isaskar. Detta till trots att jag tvivlar och funderar på hur det är med allt just nu

        Jag har alltid firat jul i någon form, men jag tycker den blir mer och mer bisarr.

      • isaskar Says:

        Möjligtvis har du inte tänkt på det förut… för det blir ju bisarrt OM man tänker…

  2. STRUTSEN Says:

    Här sitter Tomten och jag och begrundar och undrar,
    Varför också denna blogg på julen vill klanka?
    Det är väl roligt att runt granen ranta?
    Risgrynsgröt och flams och trams skall fylla vår dag,
    Det var länge sedan vi tänkte på nån Lag.
    Oj, sedan börjar Tomten och jag att gräla, 24 eller 25 dec, vilken är det bästa dagen?
    Julefriden flyr sin kos och jag får ont i magen.
    Börjar, mot min vilja, sakna den gamla Lagen.
    Tomten finns ju inte på riktigt,
    Och en Strutsfågel kan inte kommentera,
    Vem vågar prata om något viktigt?
    Och som i julrushens tid är villig att profetera?

  3. tackYeShua Says:

    Me like this inlägg of Isaskar

  4. Sam Says:

    ”Det är ju trots allt bara kyrkan själv, när allt kommer omkring, som intalar sig och tror att Jesus föddes på julafton, eller juldagen om man bor där firandet är den 25:e…”
    Tack alla messyaner som her gjort detta uttalande möjligt.😉
    Upprättelsen har nedförsbacke och ökar hastigheten varje sekund.
    Sam

  5. tackYeShua Says:

    Lucia är oxå wierd. Jag sa till en person idag att: -Lucia är ju egentligen en häxa. Hon sa att: -det gör vi om till något fint.

    http://tackyeshua.wordpress.com/2010/12/13/apropa-fira-lucia-a-k-a-haxeria/

  6. margalit Says:

    Japp, det har du rätt i

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: