Jetro, Rahab eller Amalek?

När Israel hade blivit frälsta från fångenskapen och Sanningen om vem som är Gud spreds budskapet vida kring reagerade omvärlden olika.
Jetro packade väskan och begav sig av för att ta reda på mer.
Rahab flydde.
Men Amalek valde att istället attackera. Varför?

Varför reagerar många religiösa ledare som Amalek?


Vart fann Herren dig?

Bibeltankar från 2 Mos 18:1-20:23 (Jetro)

Jetro, vilken sucess-story!!!

Jetro är en spännande person. Inte bara han som är chef över Ziva och gänget i TVserien NCIS, utan även Moses svärfar.

I texten läser vi om hur han ger sig iväg på en resa, på grund av något han hört på nyheterna:

Moses svärfar Jetro, prästen i Midjan, fick höra om allt som Gud hade gjort med Mose och med sitt folk Israel, hur HERREN hade fört dem ut ur Egypten. (2 Mos 18:1)

Han reser ut i vildmarken för att träffa Mose och de övriga.

Och Mose berättade för sin svärfar allt som HERREN gjort med farao och egyptierna för Israels skull, och han berättade om all den möda de hade utstått på vägen och hur HERREN hade räddat dem. Jetro gladde sig över allt det goda som HERREN hade gjort mot Israel, att han hade räddat dem ur egyptiernas hand. (2 Mos 18:8-9)

Jitro gick inte oberörd därifrån…

Han sade: ”Lovad vare HERREN, som har räddat er ur egyptiernas och faraos hand och som har räddat folket undan egyptiernas hand! Nu vet jag att HERREN är större än alla gudarna. Det visade han när man handlade övermodigt mot detta folk.” Jetro, Moses svärfar, bar fram ett brännoffer och några slaktoffer åt Gud. Och Aron och alla de äldste i Israel kom och höll måltid inför Gud tillsammans med Moses svärfar. (2 Mos 18:10-12)

För den som någon gång kollat upp ordet Egypten på Hebreiska, så är det Mitzrayim. Fritt översatt så betyder det en trång, tryckt plats där det är svårt att röra och manövrera sig. I sitt sammanhang så handlade det om för Israel att man inte kunna fritt leva och utöva sin tro.

Men Herren hade nu frälst och befriat alla som trodde på Honom från slaveriet och förtrycket i ”mitzrayim”.
Nyheten hade nått omvärlden om det underbara som Herren gjort. Jetro hörde talas om det…

Nu händer något intressant.
Jetro tog tag i saken och reste till Mose, till källan, och tog reda på förstahandsfakta.
-Stämmer det jag hört? Är ni verkligen fria? Har Farao ingen makt över er längre? Va… är det nåd?
Mose gav sitt vittnesbörd och Jetro lät sig övertygas och gav sin egen bekännelse om sitt hjärtas nya tro.
Han offrade och anslöt sig till församlingen för gemenskap.

Fantastiskt.
🙂

Det finns några funderingar kring berättelsen.
Har omvärlden någon gång hört om hur Herren frälst dig?
-Har du då haft privilegiet att få berätta om hur Gud tog dig ur din trånga utrymme och slaveri?

Har du, som Jetro, någonsin gått till källan, Mose, för att se om den Messias du tror på stämmer överens med det Ord som definierar Honom.
-Allt det Mose skriver, handlar om mig. -Jesus

Jo, sen var det det där med Jetro och offer…
-No worries. Ordet för offer, korban, betyder att närma sig. Vi vet att enda vägen till Gud är via han som blev vårt offer…

Precis som för dig och mig, så är det genom predikan, utläggning av vad Gud gjort…. Bekännelsen av hjärtats tro på Gud och genom offret som Jetro närmade sig och anslöt sig till Guds församling.

Namnet Jetro bär även betydelsen ”hans tillskott/ökning”, vilket är oerhört passande för denne före detta hedning, som nu anslutit sig till Guds ekklesia/församling… eller som Paulus säger: medborgarskapet i Israel.

Amalek

Jetro bär med sig en solskenshistoria. Men det finns de som inte valde gå den vägen som han gjorde när ryktet spreds att den ende levande Guden sopat mattan med övriga utmanande avgudar. Sanningen hade uppenbarat sig.
En av demsom valde en annan väg är Amalek.
Till skillnad från Jetro, så beslutade Amalek sig för att attackera Israel.

Amalek, med sin koppling till Edom, ser alltså Sanningen, men hans problem är att han inte vill eller kan ändra sig och förlika sig sig med den. Då det beteendet leder till att han inte kan leva med sig själv i den situationen, då det gör honom till en hycklare, så väljer han att hantera problemet med att ”förinta det”.
Sanningen blev ju en konstant påminnesle och hans liv i förnekelse.

Detta beteende är ett fenomen som människan lever efter, än idag.
I våran religiösa historia ser vi mönstret ofta.
Uppenbaras Sanningen och man inte kan eller vill, vad nu anledningen må vara, så väljer man att attackera för att få bort det som representerar det.
Även om det, likt Israel, inte var direkt i vägen för en så söker man upp det och ”attackerar” exempelvis personen för att förinta det som påminner om och pekar på hyckleriet.

En tydlig symptom är hur predikanter nervöst med rödaflammiga halsar och kinder ofta predikar vad man inte får tro på eller ska tro på, istället för i trygghet lägger ut Bibeln i kyrkorna.

Den som i trygghet lever i Ande och Sanning, behöver inte bry sig om situationer som inte går i linje med vad man själv tycker. Människor i omgivningen ser och känner igen frukten…

Rahab

Sen finns det en tredje grupp som inte riktigt orkar eller vet hur de skall reagera.
Tillåt mig leka med en tanke.

Rahab var en ung kvinna som var besviken på livet. Nu hörde hon talas om Israels Guds mäktiga mirakler när Han förde dem ut ur Egypten.
Hon visste att hon inte skulle orka med att ta tag i och bli konfronterad från sina präktiga vänner att rycka upp sig.
Hon tänkte:
-Vart skall jag ta vägen där jag inte behöver möta någon som tjatar om Gud?

Hon begav sig till Jeriko där hon skaffade sig en karriär i stans ”Red Light District”. Hon sköt på problemet!
Det gick bra för henne, men det frö som såtts ihom henne dog aldrig.

En vacker dag 40 år senare dök det upp ett par Israeler. De ville ta reda på lite vad stan tyckte och tänkte om dem.
-Varför kommer ni till mig, frågade hon?
-Det är väl här man kan känna av stans puls, sa dom och log vänligt.

Då brast det för henne. Tårarna började rinna, ömsom av glädje, ömsom av sorg och smärta. Hon började berätta om hur hon en gång tidigare i tonåren hade hört talas om deras Gud och inte orkade ta itu med sitt liv utan flytt hit.
Och nu har Herren sökt upp mig, konstaterade hon.
Hon förklarade hur alla i stan är jätteskraja och att man ständigt har spioner som granskar de som kommer och går.
Precis när hon var i färd med att berätta allt hörde de hur stans vakter marcherade längs med gränderna i riktning mot Rahabs hus.
Snabbt, skynda er, viskade hon och pekade mot trappan som vätte upp mot takterassen. Om ni hjälper mig när ni kommer, så hjälper jag er.

Från den dagen förändrades allt för henne.

Många lämnar idag kyrkans gemenskap, utan att för den skull lämna Guds församling. Tragiskt nog dras många likhetstecken mellan dessa två, för att i ett sista försök som i ett förtäckt hot kommunicera: Om du lämnar kyrkan så är du utanför Guds omsorg.
Men anledningen är att man inte orkar med kulturen och hargången. För att undvika dessa som inte orkar se skillnaden och tror att Guds Sanning och Kyrkan är samma sak, så drar man sig till platser där man slipper träffa sitt gamla umgänge.
Det underbara i detta är att Gud som rår om sina barn, följer med och rätt som det är dyker situationen upp där man får ett nytt möte med Honom.🙂

Många kan känna igen sig med Rahab och kvinnan som kom till Mästaren och smorde Honom med sina tårar:

Nu fanns i staden en kvinna som var en synderska. När hon fick veta att han låg till bords i fariséns hus, kom hon dit med en alabasterflaska med olja och ställde sig bakom honom vid hans fötter och grät. Med sina tårar började hon väta hans fötter och torkade dem med sitt hår. Och hon kysste hans fötter och smorde dem med oljan. (Luk 7:37-38)

1 x 2

1) Amaleks väg har aldrig historiskt varit någon lyckosam väg att slå in på. Sanningen kan aldrig tystas.
x) Möjligen kan den knuffas undan för en tid, som i ”Rahabs” fall.
2) Jetro, däremot, hör Sanningen och närmar sig källanför att ärligt pröva för att se om det stämmer. Istället för att slåss mot Guds församling så blir han av nåd upptagen i den. -Smart!

23 svar to “Jetro, Rahab eller Amalek?”

  1. Sam Says:

    Applåder och visslingar!!!!!!!!🙂

  2. Sam Says:

    Vågen!!

  3. Miryam Says:

    Mitt i prick!

  4. Eva Says:

    Isaskar: ”Jetro är en spännande person. Inte bara han som
    är chef över Ziva och gänget i TVserien NCIS, utan även Moses
    svärfar.” Jag minns när du predikade över detta i fd p-församlimg
    numera k-kyrka, det var goda tider då………….

  5. Debora Says:

    Tack för att du bjuder på dig själv när du predikar och ger oss mod att leva vidare med Gud och sanningen.

  6. Tony Malmqvist Says:

    Instämmer i orden, alldeles utmärkt undervisning. Ett sant nöje att följa din blogg!

  7. Läsare Says:

    Tack Fredrik

  8. lewanu Says:

    ”Han offrade och anslöt sig till församlingen för gemenskap.”

    – ok, om vi ska följa Jetros exempel. Vilken församling ska vi då gå till?
    Jag har ju nyligen lämnat min gamla …

    ”Många lämnar idag kyrkans gemenskap, utan att för den skull lämna Guds församling. Tragiskt nog dras många likhetstecken mellan dessa två, för att i ett sista försök som i ett förtäckt hot kommunicera: Om du lämnar kyrkan så är du utanför Guds omsorg.”
    – kanske dags för fler som vågar lämna kyrkan, eller vad säger du?😉.
    Jag kan intyga att det fungerar utmärkt. Det är en fantastisk frihet att kunna vittna om Gud och inte om religion
    Shabbat shalom min vän

    • Sam Says:

      ”Jag kan intyga att det fungerar utmärkt. Det är en fantastisk frihet att kunna vittna om Gud och inte om religion
      Shabbat shalom min vän”
      Jag håller fullständigt med dig!
      Yeshuas ok är milt och Hans börda lätt!! Ja ok, kanske det inte verkar så ibland men om man riktigt synar alternativen så är det så ändå.
      Shabbat Shalom alla Sabbatsväktare!
      Shmu’el

    • isaskar Says:

      ”Ok, om vi ska följa Jetros exempel. Vilken församling ska vi då gå till?”
      -Den som finner Sonen har redan en församling. En global församling som är trolovad till Messias som snart är på gång och hämta hem henne… Det är dynamit i det.
      Utmaningen är att hitta en lokal gemenskap att träffa och be med…

      ”…våga lämna kyrkan.”
      Kyrkan är ju ett alternativ till lokal gemenskap, men har inget med Guds församling att göra i sig. Men jag kan förstå retoriken idag gör att många inte vågar… Gränserna suddas ut från talarstolen mellan kyrka och församlingen…

  9. tackYeShua Says:

    Bra skrivet!

    Jag tror det har med vad man har inom sig lite. Jetro är en skön snubbe med rent hjärta och har därför inga problem att närma sig Guds församling. Rahab har besvikelse och synd och drar sig undan. Amalek har hat till Gud och Israel antar jag. Eller problem med sig själv som du skrev. För att han inte har rätt. Och då blir det också svårt att närma sig Gud.

    Det gäller att va en skön snubbe med rent hjärta som är öppet för Gud helt enkelt. Och undvika besvikelse, synd, hat och högmod. Har jag förstått det rätt?

  10. tackYeShua Says:

    Min f.d. kyrka känns som Israel för att de låter oss skata där. Men som Egypten för att man inte får tro som man vill.

  11. Fenis Says:

    Jag har länkat dig till denna länk och vise versa, är det OK?

    http://lewanu.wordpress.com/2010/01/22/nr-17-jitro-22-januari-2010/#comment-1409

  12. Birgit Severin Forslund. Says:

    Tack och var välsignad!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: