Johannes Rebus

Johannes Rebus

För inte så länge sedan fick jag åter boken Johannes rebus i min hand.
Första gången så läste jag den inte. Jag vet egentligen inte varför… det blev bara inte av…
Nu var det författaren själv som ville jag skulle kommentera den.

Så visst. Varför inte?

 

Intressant läsning.

Men, kanske inte så mycket nytt som jag ändå hade förväntat mig.Kanske mest på grund av pseudonymen Chabibi och inte författarens verkliga namn.
Det var mer en sammanställning av olika tankar som florerar när man inom kyrkan talar om Uppenbarelseboken.

Det måste dock sägas att den är mycket välgjord. Enkel att förstå och det måste ligga många timmars arbete bakom den.

Jag kommer dock inte kommentera så mycket av själva innehållet i sig, då jag inte är lika bergsäker på de ”grundstenar” som Chabibi bygger sina slutsatser på.

Här är två anledningar:

1) Judar vs. Församlingen

I kapitel 4 talar Chabibi över ämnet ”Den yttersta tiden”.
Det inleds med citat av Uppenbarelseboken 7. Det är när 12 o00 av varje stam som ”tecknas med insegel på deras pannor”.

Chabibi skriver sen på sid 47:

”De handlar om två skaror av människor. Den ena står vitklädda framför Guds tron i himlen och består av människor från hela världen. Den är oräknelig till antalet. Den andra finns på jorden, består av enbart judar och dess antal är begränsat till 144 000.”

Detta är en syn som jag delat förut, men har reviderat sedan ett par år tillbaka. Jag hittar enbart 12 000 judar i denna skara av 144 000. Resterande är personer från Israels övriga 11 stammar som räknats upp.
För mig finns inte uppdelningen judar och församlingen. För mig är församlingen Israeliter.

2) Uppryckandet före vedermödan

Jag läser Chabibis övertygande uppfattning om att de kristna som väntar på Messias återkomst rycks upp före vedermödan.
Men det finns för mig fortfarande många frågetecken som inte besvarats.

-Noa-
Om ett liv rycks bort från denna världen så är det för mig synonymt med att dö.

Det finns två situationer för människor som levde på Noas tid.
Den enas liv rycktes bort från jordelivet och dog.
Den andre bevarades genom plågan/”vedermödan”/stormen och blir lämnad kvar samt fick ta del av ”en ny jord”.

Chabibi citerar intressant nog Luk 17:37 (Det är inte många som gör det.)

De frågade honom: ”Var då, Herre?” Han svarade dem: ”Där den döda kroppen ligger, där kommer gamarna att samlas.”

Tar man versen i sitt sammanhang:

Om någon den dagen är uppe på taket och har sina tillhörigheter i huset, skall han inte gå ner och hämta dem. På samma sätt skall den som är ute på åkern inte vända tillbaka hem. Tänk på Lots hustru! Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv, han skall bevara det. Jag säger er: Den natten skall två ligga i samma säng. Den ene skall tas med och den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skall mala tillsammans. Den ena skall tas med och den andra lämnas kvar.” De frågade honom: ”Var då, Herre?” Han svarade dem: ”Där den döda kroppen ligger, där kommer gamarna att samlas.”  (Luk 17:31-37)

…ser vi att den som rycks bort hamnar i en plats med död.

Grundmall

En sista sak som jag inte kan försona mig med är när Chabibi skriver:

Jesu tillkommelse

I bibeln är det inte ovanligt att möta ett ord med flera betydelser. Så  är det med ordet tillkommelse. Vi talar om Jesu andra tillkommelse och somliga tänker då på den yttersta dagen, andra på Herrens dag. Båda har rätt. Jesus och Paulus talar konsekvent om de två dagarna som dagen för tillkommelsen. Orsaken till att den yttersta dagen omtalas i Gamla testamentet är att tillkommelsen då endast gällde Israels folk. Därför var endast Herrens dag aktuell, dagen då riket skulle upprättas igen åt Israel. När sedan Paulus kom fick han uppdtaget att lägga ut texten om tillkommelsen lite närmare, nu avseende Jesu brudeförsamling. (sid 152)

Nu är detta kopplat till punkt ett ovan…
Jag menar på att Messias två framträdanden är överallt i Gamla Testamentet för att ta sig an sin brud sin ekklesia/församlng/Israel…
…men jag vill ändå nämna att resonerandet kring Herrens Dag är intressant.

”7 Dagar”

Jag har länge prövat tanken att Skapelseveckans 7 dagar i 1 Mosebok, är en mall för mänsklighetens 7000 år.

Varför?
Ju mer jag läser i Bibeln är det som den säger: ”För att förstå slutet, gå till början…”

Herren säger genom Jesaja så här:

”Kom ihåg det som har hänt i det förgångna, ty jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag. Jagförkunnar från början vad som skall komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut skall gå i fullbordan, allt vad jag vill kommer jag att göra. Jag kallar på örnen från öster, från fjärran land honom som verkställer mitt beslut. Vad jag har talat, det låter jag ske, vad jag har beslutat, det sätter jag i verket.” (Jes 46:10)

Ordet ”från början” är ordet bereshit, som även är det Hebresiska namnet för 1 Moseboken, samt en hänvisning till skapelseberättelsen eller från första början. Dessutom är det första ordet i Bibeln.

Låt mig parafraserar mittenversen: När jag gav er bereshit gav jag er slutet. ”

Alternativt: ”Slutet finns redan nerstoppat i bereshit.”

En annan sak är att ”en dag är som tusen år och tusen år som en dag”.
Vi vet att Psalmisten säger:

”Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går…” (Ps 90:4)

Dessutom säger vår gode Petrus detta när han skriver om att förstå den sista tiden:

” Men glöm inte detta, mina älskade, att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag.” (2 Pet 3:8)

Så här har jag kortfattat presenterat ”7 dagarstanken” tidigare:

Dag 1     skapade ljuset och som skilde sig från ljuset
Dag 2    separerade vatten från land
Dag 3    jorden frambringade örter och frön
Dag 4    gjorde solen, stjärnorna
Dag 5    skapade livet, djur
Dag 6    skapade människan
Dag 7   vilodagen

Korresponderat till historia blir detta:
Dag 1                        skapade ljuset och som skilde sig från ljuset
År 0-999                Adam & Eva syndar och dör under den första ”dagen”

Dag 2                       separerade vatten från land
År 1000-1999     Berättelsen om Noa, hur vattnet täckte jorden

Dag 3                       jorden frambringade örter och frön
År 2000-2999    Abraham och hur hans ”frö/säd” skall bli till välsignelse

Dag 4                       gjorde solen, stjärnorna
År 3000-3999     Profet och kungaperioden. Kung och profet liknas vid stjärnor

Dag 5                        skapade livet, djur
År 4000-4999     Messias föds och genom Hans verk uppfylls löftena om Livet

Dag 6                       skapade människan med uppdrag att föröka sig
År 5000-5999    Vi har uppfyllt hela gjorden. Rest till månen och till havens djup

Dag 7                       Sabbaten/Vilodagen
År 6000- 6999   Messianska Kunga Riket/Tusenårsriket

En Biblisk dag inleds som bekant då solen går ner, på kvällen.
Alltså inleds ett dygn i mörker

Herrens dag, då Han dömer jorden för att senare regera över den, inleds alltså med tuffa ”mörka” tider för att övergå till en ”ljusare”…

Johannes, kan ju alltså genom Anden, blivit flyttad in i framtiden för att få ta del av denna uppenbarelse av vad som kommer hända denna den sista ”tusenårs”-dagen.

Den sista dagen/ sista tusen åren kopplas till Sabbaten.
Messias är ju som bekant Herre över sin vilodag, och jag undrar jag om det inte ligger något i det när Uppenbarelseboken inleds med att Johannes säger:

”Jag var i Anden på Herrens Dag” (Upp 1:19)

Fick han ”se” den sista dagen, Sabbaten…???

Däremot har Chabibi uppfattningen att vi är kring ”6000års-strecket” nu och att återkomsten står inför dörren.

”Herrens Högtider”

Dessutom lutar jag även åt att Herrens sju högtider kan låsa upp mer förståelse kring återkomsten om de används som en grundmall.

Om nu Jesus kom för att uppfylla Messias första framträdande i de 4 vårens Högtider kring påsken, så är det med spänning man studerar de tre kvarvarande Högtiderna kring hösten.

Kortfattat:
Trumpethögtiden –Jesus samlar sin brud i luften
Försoningsdagen –Den rättsliga juridiken görs upp/Jorden döms
Lövhyddohögtiden -Bröllopsfesten/Tusenårsriket

-Noa- igen
Ett exempel är att just koppla till Noa, som vi vet Jesus gör.
Bland annat står det så här i texten:

Den sjuttonde dagen i sjunde månaden stannade arken på Araratbergen. (1 Mos 8:4)

Vad är detta för datum?
-Precis! Det är datumet för Lövhyddohögtiden.

Mer…

Mot kvällen kom hon tillbaka till honom, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i näbben. Noa förstod då att vattnet hade sjunkit undan från jorden. (1 Mos 8:11)

Friskt olivlöv?
-Bild på församlingen. I framtiden kommer Herren producera och hålla Olivträdet/Israel friskt och vid liv för att ha liv i den kommande världen.

Duvan?
-Guds Ande som håller tag om församlingen och ser till att den alltid håller sig till Messias, den enda räddningen undan domen. Arkens dörr är den enda dörren som leder till liv…

Boken igen

För den som vill sätta sig in i hur många tycker och tänker i kyrkan, kommer nog uppskatta författarens gedigna arbetet.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: